Snurrar i min skalle!!
Åren går! Och allt mer känner jag en sorts ålders nojja, jag fyller snart mina fina 23 år och inser att det är en tid in i livet nu. Jag kommer så mycket väl ihåg när man längta efter att fylla 15 och skaffa moppe. Och så ska vi inte glömma nämna när jag fyllde 18.. Den dagen ängade jag på andra sidan Sverige i Norrtälje. Ja, minnen efter minnen har ju lagrats och ligger där för att plockas upp och minnas ibland.
Jag vill som väldigt många andra inte bli äldre, det räcker nu med åren liksom, men det är en omöjlighet så det är bara att gilla läget. Det är lite läskigt att tänka på någon grej man starkt minns och inser att det fan var "längesedan". Jag hoppas att man får en hyfsad lång tid här på denna jord och då och då få goa skratt som gör dagen. Man vet ju aldrig hur morgondagen ser ut liksom, jag börjar bli mer och mer tacksam för varje dag man ser. Man har ju stött på bekanta och bekantas vänner som på något oförutsägbart och olyckligt sätt fått sitt liv bort taget, och då får man sig en tankeställare.
Så det där med åldersnojja är ju egenligen en piss i missisippi liksom, men kan tyvärr inte ungås. Men vad kommer att hända? hur ser jag på detta om några år? Är det värre eller ser jag det som att jag var en väldigt nojjig typ? Det vet man inte... Tiden har sin gång och man minns det som har hänt, vad mer kan man säga! Tankarna skenar i väg känner jag, man kan sitta i timmar och bara skriva massa skit, men detta är en del av vad som fan snurrar i min skalle!!!
Take care
Livet tar ut sin rätt
På sitt sätt
För dig och mig
Snälla nej
Men ej
Varje dag
Varje år
Vet vi ej vad vi får
Men låt oss vara tacksam
För det vi ändå får
