Det är en vilde här
Det är inget
Inget speciellt
Det är bara en som skriker här inne
Någon som vill springa, men samtidigt stå still
Det är lite omvänt
Lite overkligt
Men vad gör det
VAd gör det om hundra år
Jag var här
Är det hela världen?
Eller är det bara jag?
Är det en fantasi som ej är tillräcklig?
Det var en som sa en gång
"Det är du som skapar din värld"
Ändlöst utan regler
Men portat från mig själv
Vilsen i en bubbla
Här, men ändå väldigt långt långt borta
Synd, för världen är ju här
Precis här, där vi står
Jag skriver en notis att "jag var här"
Några ord
Med några ord ska jag förklara
Med några ord ska jag visa
Det är inte så jävla lätt
Jag ler, men det känns tomt
I tjugo år har jag låtsas
I tjugo år har jag flytt
Satan vad ont det gör
Det är en tung väska att bära
Men det gör jag
Det gör jag med min själ
Det ända liv vi vet
Gamla minnen
Jag tittar på gamla minnen
Fyfan vilken tid det egentligen var
Det är minnen som bara tar
Av svek, lögner och sorg
Men små glimtar fanns
Det var min räddning
Mycket känslor som idag blommar upp
Lite då och då
Snart är jag också där
Med min dotter och jag ska vägen visa
Mait och Bernt
På ett ögonblick är jag tillbaka
Tilbaka till det året sommaren var så varm
Tillbaka till strax efter han försvann
-Han var min bästa vän! sa du
Vi satt på bryggan
Viftade med fötterna i havet
Kände botten med tårna och var tacksamför sommaren
Vissa minnen sitter kvar för evigt
Idag är du också där,
På en plats efter detta jordeliv
20 år har nästan gått, men jag saknar er inte mindre för det!
Mait och Bernt💗
ÄNTLIGEN tillbaka!
Jag vill tillbaka
Nu är jag här
Säger några ord
Några få
1000 år har gått sen sist!
Men nu är jag här
Min fina jävla blogg
Livets vision
Många år har nu gått.
Jag sitter över mitt egna hem.
Kärleken i livet har inte vart lätt, men nu är den här.
Jag är tacksam för alla ljusa dagar jag får.
I bland blir jag allt rörd så jag släpper en tår.
Låter livet gå och vill göra mycket med det.
Kanske en dag jag står högst upp.
Talar om för er den väg jag gått.
Le mot varann.
Kunskapens had.
Peace.
Min själ, Min styrka
Jag börjar känna mig hel igen
Även om mörkret nu är här
Så är det här nu min vän
Min kropp
Min Själ
Känner jag nu att jag mår väl
Annanstans
Tidens lyckorand
Gav du mig din hand
Till någon annanstans
Långt ifrån din danns
Kom jag så i min trans
Till någon annanstans
Vad man vill och kan
Tar man sig väl fram
Till någon annanstans
Ironisk Kärlek
Jag känner "kärlek"
Fast ingen riktig kärlek va?
Du säger alltid förlåt
Men det är ju jag som tar åt
För jag vill ha tillbaka dig varje gång
Jag vill höra din sång
Det kvittar hur mycket du än sviker mig
Jag vill bara ha dig
Så känn denna härliga "kärleks sång"
Kanske händer det dig någon gång
När möter jag det, jag vill nå?
Har undrat en längre tid om lite saker och ting
När jag möter det, jag vill nå?
Är det meningen att jag kan känna och få
Snälla låt det bli så
Dagar kommer dagar går
Allt det här är väl meningen så
Gå nu
Det kanske är dax att gå vidare nu
Eller vad säger du?
Att stå kvar och se samma gamla dörr öppnas och stängas
Samma folk gå in och ut
Världen kan vi allt tro om
Men att se
Och leva i
Är nog det rätta att vara i
Kärlek, var är det?
Det har nästan bleknat bort helt nu
Hur det en gång kändes
Hur det en gång värmdes
Men minns hur blicken fastna i varandra
Och hur närheten gjorde än stark
Det går aldrig att fylla det
Det går aldrig att fly från det
När man är ensam
Det finns alltid där och gör dig påmind
Som den sista pusselbiten
Tacksamheten lever längst
Du säger att du lätt kan fixa många tjejer
Jag är överglad om jag fixar en
Du är så cool för att du får det du vill
Jag är så tacksam för det jag får
Du säger till mig hur dålig jag är
Jag kollar på dig och lär...
Hur jag absolut inte ska va här
Tacksamheten lever längst
Fortsätt gå
Någonting kommer och knackar på din dörr
Känslan av oro och svek trycker dig ner
Ensam i dig själv försöker du så resa dig igen
I motvind låtsas du som allt är stilla
För du blir påmind om vad som en gång var
Fortsätt gå
Fortsätt gå
Igenom varje vrå
