Du är den ända som jag någonsin tagit mig till

Du är den ända som jag någonsin tagit mig till
Har aldrig lyckats ta mig dit igen 
Hur jag mycket än vill
Känner mig så ensam utan dig
Allt som vi hade lever kvar i det förflutna
Gör ensamheten mig osäker till att älska någon igen?
Bortglömd med vinden kämpar jag mig tillbaka
Kanske må jag finna svaret
 
Jag börjar med att titta i spegeln
Och se vem fan den personen ifråga är
För visst är det jag...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0